Ett användargränssnitt är en länk mellan en programvara och den som använder programmet. Det ger möjlighet för användaren att ge sin inmatning av data eller instruktioner, och att läsa utdata som programmet presenterar.
Människa-Dator-Interaktion
Människa-Dator-Interaktion är ett område där man planerar, designar och studerar interaktiva tjänster och produkter. Området är tvärvetenskapligt, vilket innebär att man knyter ihop informatik med datavetenskap och andra forskningsområden, som kognitionsvetenskap. Det går att hitta många kurser inom människa-dator-interaktion på universitet som KTH.
MDI (som Människa-Dator-Interaktion förkortas) brukar beskrivas som interaktion mellan datorer och människor. Interaktionen sker via det användargränssnitt som programmet erbjuder, och hårdvaran som består av mus eller tangentbord.
De som använder sig av MDI är systemutvecklare, interaktionsdesigners, kognitionsvetare, användbarhetstestare, beteendevetare och formgivare. Genom att utforma grafiska användargränssnitt och interaktionsflöden säkerställer de att programvaran eller systemet gör det enkelt för användaren att nå sina mål.
Tvärvetenskap
Den tvärvetenskapliga aspekten på MDI är att det involverar en lång rad olika ämnesområden. Bland dessa finns design, datorseende, antropologi, estetik, ergonomi, filosofi, elektronik, informatik, formgivning, interaktionsdesign, industridesign, psykologi, kognitionsvetenskap, socialpsykologi, sociologi, robotik, språkteknologi och informationsvisualisering. Med tanke på hur många områden som är involverade kan man tänka sig att det tar lång tid att bli en fullfjädrad MDI-desig
ner. Det är definitivt ett yrke där kompetensen stärks av lång erfarenhet, då människors interaktion med datorer och datorsystem är ett komplext område.
Kognitionsvetenskap
Kognitionsvetenskap är också ett forskningsområde som är tvärvetenskapligt. Forskare från vitt olika fält studerar hur människan tänker. Här finner vi forskare inom psykologi, filosofi, datavetenskap, socialantropologi, neurovetenskap och lingvistik.
Man kan säga att kognitionsvetenskapen hade sin början redan i det antika Grekland, där olika filosofer som Platon och Aristoteles försökte hitta förklaringsmodeller till människans tankeförmåga. Men den moderna kognitionsvetenskapen hade sin början i mitten på 1900-talet, då man höll två viktiga konferenser som markerade början på denna nya tvärvetenskap. Konferenserna hölls år 1948 respektive 1956 och bidrog till förståelse för hur nervsystemet styr beteendet. I början blev kognitionsvetenskapen influerad av datavetenskap, men i dag brukar man inte använda datorer som metaforer för människans tänkande längre. Numera ser man kognition som en samverkan mellan omgivningen, kroppen och hjärnan. Omgivningen kan vara sociologiska mönster, artefakter med mera. Kognitionsvetenskap är nu också starkt influerad av biologi, neurovetenskap och antropologi.
Hjärnan har utvecklats genom evolutionen för att kunna kontrollera kroppen den befinner sig i. Den fungerar därför inte i avskildhet, utan är beroende av den omgivande och tillhörande kroppen. Ögat är inte bara en sorts inmatningskanal till hjärnan och händerna fungerar inte för att utöva hjärnans instruktioner. Allt är ett koordinerat system, vilket kognitionsvetenskapen måste ta hänsyn till.